Skolan. Imorgon är semestern slut och skolan börjar igen. Det kommer bli roligt att ha något att göra på dagarna. Att livet återgår till det normala igen. Jag ska även köpa ett träningskort och börja träna gruppträningar i holmsund. Jag ska även fortsätta gå på gymmet tre dagar i veckan. Den här terminen kommer att bli bra. Snart ska jag ut på praktik igen och då kanske jag ska fara till Gävle. Men det blir spännande. Nu ska jag gå runt elljusspåret med Anneli och hundarna.

Jag har alltid trott att jag har varit så himla duktig i köket. Jag har fixat och donat, haft flera saker igång samtidigt. När mor och far var ute i stugan lagade jag middag åt Sara varje dag när hon kom hem. Det blev tjockpannkaka, pastasås och jag har även lyckats laga en maträtt med qourn. Jag känner att köket kanske är mitt kall. Min grej att göra resten av livet. Det är klart att det alltid finns människor som tvivlar på ens kunskap. Människor som har till vana att ta över när jag är i köket. Men jag har aldrig tvivlat, tills idag..

Jag hade tänkt mig laga en riktig brakfrukost. Jag gjorde havregrynsgröt, rostade en macka och tog fram en frukt att äta till. För att denna frukost skulle bli oslagbar tänkte jag koka ett ägg. Det hela började med att det första ägget jag la ner i den kokade kastrullen gick sönder. Så all äggvita sipprade ut genom hålet. Äsch, tänkte jag och stoppade ner ett till. Samma sak hände denna gång. Aja, jag får väl äta ett krossat ägg, det är ju inte hela världen. När jag tyckte att mina ägg var klara för att skalas var ej ägget färdigt. Både gulan och vitan rann. Jag kokade mitt andra ägg lite längre, men endock misslyckades jag.

För att göra en historia kort. Jag har insett att om man inte kan koka ett ägg, kanske man inte heller ska vistas i köket.

Det är konstigt det här med hösten. För den märks så tydligt när den står vid dörren och knackar på. Det blir kallt, regnigt och väldigt grått ute. Träden fryser och ruskar av sig sina löv i takt med att deras tänder hackar mot varandra. Alla djur som någonsin flyttat hit för att spendera sommaren här flyr snabbt över vårt avlånga land till varmare breddgrader. Jag skulle kunna säga minst tio saker till varför hösten är tråkig men av hänsyn slutar jag här.

Annat är de då med våren. Den lixom smyger sig på med sin värme och man börjar svettas lite lätt i sina lite för varma kläder. Solen skiner 95 % av alla dagar. Här skulle jag kunna kontra med höstens 95 % regniga dagar eller kylan som plötsligt tränger sig på, men jag låter bli. Jag älskar sommaren och jag hatar att den nu är över igen. Man får aldrig nog av värmen. Men visst kan det finnas några bra saker om hösten? Nu när jag har tänkt efter en stund kan jag bara komma på en bra sak med hösten: Naturen ändrar iallafall färg!

Tyst. Ensamheten kryper in under min hud. Jag ryser till och känner att det är inte så här det ska vara. Men jag har en pojke nere i min säng som jag tycker så fruktansvärt mycket om. Jag ska krypa ner brevid honom i en varm säng, lukta på hans hår, pussa på hans nyvakna ansikte, lägga mig på hans bröst och bara njuta. För jag har något som alla borde ha. En människa att dela sin kärlek med.

Vi är snart i Övik, mitt andra hem. Anneli kör som en tok och vägrar bli omkörd av bilar. Hon ska alltid ligga först i kön.

Utvilad. Trots den otroligt långa sovmorgonen, till klockan nio, som jag tog i morse så känner jag mig utvilad. Inte utvilad för att jag har sovit mycket, utan utvilad på livet. Sommaren har varit otroligt lugn och skön. Vilket har gjort att min kropp har kunnat återhämta sig och ta nya tag. Och nu när jag har semester så kan jag verkligen koppla av. Jag ska försöka hinna med att plugga till två tentor, resa till en annan stad och helt enkelt bara vara i goda vänners sällskap. Jag ser på livet med nya, utvilade ögon.

Inte så svårt. Det har varit en bra natt. På radion spelade de låtar som Shaggy, Kennet and the Knutters och en hel den annat gott. Det känns ju skönt att säga att jag har semester nu. Gjorde precis min sista tidningsrunda för den här sommaren. Jag vet att hur mycket jag än har hatat att vara ute i regnet, hatat att dela ut bil och bostad, hatat att dela ut extra tidningar, så kommer jag mest troligt att göra detta nästa sommar också. Nu ska jag ta en välförtjänt sovmorgon. Men först ska jag skörda på min country life farm.