haha! allvarligt, vem försöker jag lura? Jag som trodde att jag helt seriöst kunde få dig ut ur mitt huvud. jag måste ha varit dum att jag ens tänkte tanken. hur skulle jag någonsin kunna lämna ifrån mig dig? Du har blivit inpräglat i mitt psyke. skulle jag lämna dig skulle det vara som att lämna en del av mig själv. Men saken är den att du fattar absolut inte hur mycket du betyder för mig. det jag är rädd för är att du betyder mer för mig än vad jag någonsin kommer att betyda för dig. jag vet att du hade fullt upp när du var här. men ett litet hej kunde man iallfall ha fått. men gjort är gjort och det är inget jag kan ändra på nu. jag kommer aldrig lämna dig, men kanske lägga dig åt sidan. man måste ta små steg, jag tar ett steg i taget. tillslut kommer det vara så att du är bara en liten del. det är endå helt sjukt hur en människa kan påverka en annan människa så mycket som du har påverkat mig.
Du blev arg på mig när jag visade dig vad jag hade skrivit. du tyckte att jag slängde skit i ditt ansikte bara genom att säga vad jag känner och tycker. "kliande, billigt grus" . Men det är inte alls syftat på dig som person. utan på oss, att vi hade våra stunder. bra som dåliga. jag hoppas att det iallfall kommer bli bra. jag måste få säga vad jag tycker till dig, det funkar lixom inte annars. men tack iallafall för tiden. men du vet att jag aldrig kan släppa taget om dig.
Fanfanfan det skulle varit du!